Vad kostar det att aldrig genomföra skyddsrond? Sanktionsavgift + personansvar

Redaktion · 28 mars 2026

Det var en vanlig tisdagsmorgon när jag fick ett samtal från en HR-ansvarig på ett medelstort tillverkningsföretag i Jönköping. Hennes röst var spänd. Arbetsmiljöverket hade precis aviserat en inspektion — och hennes chef ville veta om de hade "skyddsrond-protokoll för de senaste tre åren". Svaret var obehagligt enkelt: de hade aldrig genomfört en enda skyddsrond. Inte en. På ett produktionsgolv med 80 anställda, truckar, presslinjer och exponering för kemikalier.

Jag har sett den här situationen upprepas fler gånger än jag vill minnas. Arbetsgivare tror att skyddsrond är en "nice to have" — en promenad runt arbetsplatsen när man har tid och lust. Det är en farlig missuppfattning. Skyddsrond är ett lagkrav, dokumentationen är obligatorisk, och konsekvenserna av att inte göra det sträcker sig från ekonomiska sanktioner till personligt straffansvar för den enskilde chefen.

Den här artikeln reder ut vad lagen faktiskt kräver, vad som händer när du inte uppfyller kraven — och hur du genomför en giltig skyddsrond som skyddar både dina anställda och dig själv.

Vad lagen faktiskt kräver av dig som arbetsgivare

Grunden för hela det svenska arbetsmiljöarbetet finns i Arbetsmiljölagen (AML, 1977:1160). I 6 kap 1 § fastslås att arbetsgivaren är skyldig att samverka med skyddsombud i alla frågor som rör arbetsmiljön. Det är inte en rekommendation — det är ett krav.

Men det är AFS 2001:1 — Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som specificerar exakt hur det arbetet ska organiseras och dokumenteras. Föreskriften gäller alla arbetsgivare utan undantag, oavsett bransch eller antal anställda. Skyddsronden är det praktiska verktyget för att uppfylla SAMs krav på att löpande undersöka arbetsförhållandena.

Konkret innebär det:

• § 8 AFS 2001:1: Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Skyddsronden är den vedertagna metoden för att uppfylla detta krav.
• § 11 AFS 2001:1: När arbetsförhållandena undersöks och riskerna bedöms ska det dokumenteras skriftligt. Protokollet ska innehålla identifierade risker och planerade åtgärder, och det ska undertecknas av arbetsgivare och skyddsombud.
• Frekvens: Lagen anger inte ett exakt antal per år, men Arbetsmiljöverket rekommenderar minst en gång per år i kontorsmiljöer och 2–4 gånger per år i riskfyllda verksamheter som tillverkning, vård, bygg och transport.

År 2025 trädde dessutom AFS 2023:1 om belastningsergonomi i kraft. Föreskriften ställer uppdaterade krav på hur ergonomiska risker ska identifieras, dokumenteras och åtgärdas. Det betyder i praktiken att skyddsrondsprotokoll från 2025 och framåt behöver innehålla en explicit genomgång av arbetsmoment med ergonomiska belastningar — lyftarbete, repetitiva rörelser, statiska arbetsställningar — och att dessa risker ska riskbedömas och följas upp med konkreta åtgärder.

Vad händer om du inte genomför skyddsrond?

Konsekvenserna av att inte genomföra — eller inte dokumentera — skyddsronder är mer konkreta och allvarliga än de flesta arbetsgivare föreställer sig. Det handlar inte om en erinran eller en vänlig uppmaning. Det handlar om ekonomiska sanktioner, försäkringsrättsliga konsekvenser och i värsta fall personligt straffansvar.

Vad händer vid en Arbetsmiljöverket-inspektion?

En inspektion från Arbetsmiljöverket kan antingen vara planerad (avi skickas i förväg) eller oanmäld. I båda fallen är proceduren liknande, och inspektörerna vet exakt vad de letar efter när det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete.

Steg 1 — Begäran om dokumentation: Det första inspektören gör är att begära in protokoll från skyddsronder under de senaste tre åren. Det räcker inte med att säga "vi har gjort det" — utan skriftliga, undertecknade protokoll räknas det inte.

Steg 2 — Granskning av signaturer: Protokollen ska vara undertecknade av både arbetsgivare (eller den som fått arbetsgivarens uppdrag) och skyddsombudet. Saknas en signatur — eller om skyddsombudet inte var involverat i ronden — är dokumentationen bristfällig.

Steg 3 — Kontroll av åtgärder: Inspektören tittar inte bara på att skyddsronderna genomförts, utan också att identifierade risker faktiskt har åtgärdats. En skyddsrond som listar brister som aldrig åtgärdats är ett tecken på ett icke-fungerande SAM-system och värderas negativt.

Steg 4 — Föreläggande och eventuell sanktionsavgift: Om inspektören finner att skyddsronder saknas eller är bristfälliga kan Arbetsmiljöverket utfärda ett föreläggande — en formell uppmaning att rätta till bristerna inom en viss tid. Uppfylls inte föreläggandet, eller om bristerna är allvarliga nog, kan det leda direkt till sanktionsavgift.

Steg-för-steg: så genomför du en giltig skyddsrond

En giltig skyddsrond behöver inte ta hela dagen. Med rätt förberedelse och en strukturerad checklista kan du genomföra en fullständig, lagligen korrekt skyddsrond på under en timme — och ha ett protokoll som håller vid en inspektion. Så här ser processen ut:

1. Planera datum och deltagare — Boka skyddsronden i förväg och se till att rätt personer är med. En giltig skyddsrond kräver minst arbetsgivaren (eller utsedd representant) och det lokala skyddsombudet. I verksamheter med skyddskommitté ska kommittén involveras. Meddela berörda chefer och avdelningsansvariga i god tid så att de kan förbereda sin del av arbetsplatsen.
2. Förbered checklistan utifrån AML §8 och AFS 2023:1 — En bra checklista täcker alla relevanta riskområden: fysisk arbetsmiljö (belysning, buller, temperatur, ordning), kemiska risker (hantering av farliga ämnen, skyddsblad tillgängliga), ergonomi (lyftarbete, arbetsställningar, repetitiva rörelser — AFS 2023:1), psykosocial arbetsmiljö (arbetsbelastning, stress, kränkningar) och brandskydd och nödutgångar. En färdig checklista säkerställer att ingenting missas och att protokollet dokumenterar rätt saker.
3. Genomför ronden med skyddsombudet — Gå systematiskt igenom hela arbetsplatsen, avdelning för avdelning. Notera varje iakttagelse direkt i checklistan — både det som fungerar bra och det som behöver åtgärdas. Fota gärna identifierade risker som komplement till protokollet. Involvera medarbetare på plats — de känner sin arbetsstation bäst och kan peka på risker som inte syns på en genomgång.
4. Dokumentera varje punkt med status — Varje punkt i checklistan ska ha en av tre statusar: OK (ingen åtgärd krävs), Åtgärd krävs (risken finns men är inte åtgärdad — ansvarig person och datum för åtgärd ska anges) eller Åtgärd vidtagen (risk identifierad och omedelbart åtgärdad under ronden). Vaga anteckningar som "borde bli bättre" är inte tillräckliga — protokollet ska vara konkret och spårbart.
5. Skriv under protokollet — arbetsgivare och skyddsombud — Båda parter ska skriva under det färdiga protokollet. Det är signaturen som ger protokollet dess rättsliga giltighet. Om skyddsombudet inte håller med om bedömning av en viss risk har hen rätt att anteckna en avvikande mening i protokollet — men protokollet ska fortfarande undertecknas. Spara protokollet digitalt och fysiskt, och se till att det är tillgängligt för den personal som berörs av åtgärderna.
6. Åtgärda bristerna och följ upp inom utsatt tid — En skyddsrond utan uppföljning är ett halvfärdigt jobb — och ett tecken på ett icke-fungerande SAM-system. För varje identifierad åtgärd ska det finnas en ansvarig person och ett konkret datum. Boka in en uppföljning, kontrollera att åtgärderna genomförts och notera detta i protokollet. Det är detta åtgärdsarbete som faktiskt minskar riskerna på din arbetsplats — och som visar Arbetsmiljöverket att ditt SAM-system fungerar i praktiken, inte bara på papper.

En viktig detalj som många missar: protokollet ska inte bara sparas i en pärm. Det ska vara tillgängligt för de anställda, och det ska finnas en tydlig process för hur åtgärdspunkter följs upp och dokumenteras som genomförda. Det är helheten — planering, genomförande, dokumentation och uppföljning — som utgör ett fullt fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2001:1.

Det är också värt att notera att det inte räcker att göra skyddsronden "en gång och glömma det". AFS 2001:1 kräver att undersökning av arbetsförhållandena sker regelbundet och att frekvensen anpassas till verksamhetens risknivå. I praktiken innebär det att en verksamhet med hög olycksrisk — tillverkning, vård och omsorg, byggarbetsplatser — bör genomföra skyddsrond minst två till fyra gånger per år, med tätare inspektioner av de mest riskfyllda momenten.

Jag återvänder till HR-ansvarige i Jönköping: det slutade med ett föreläggande från Arbetsmiljöverket och ett hektiskt arbete med att upprätta ett helt nytt SAM-system på kort tid. Det gick att rätta till — men till ett pris i form av tid, stress och kostnader som hade kunnat undvikas med ett par timmars arbete per år. Det är den verkliga kostnaden för att aldrig genomföra skyddsrond.